Konfusion.

Jag har genomgått en jävligt stor förändring i mitt liv dom senaste två veckorna. Två av dom viktigaste människorna i mitt liv fuckade mig totalt. Mina två bästa vänner som betydde så jävla mycket för mig bevisade hur betydelselös  jag var för dom. Jag har levt som på moln sedan dess. Har försökt intala mig själv att jag har varit hög och att jag bara fått för mig att detta inträffat. Men för varje dag som går blir det klarare. Det har inträffat och jag ligger nere i skiten just nu. Jag är så jävla sårad och så jävla sviken som jag aldrig varit förrut. Det känns fan tomt i hjärtat. Jag öskar inte min värsta fiende detta. Jag funderar så många gånger om dagen om jag bara ska lägga mig och skita i allt. Låta allt gå åt helvete utan att jag behöver bry mig, bara jag slipper den här smärtan i bröstet. Bara jag slipper gråta mig till sömns varje natt. Jag avskyr detta på ett sätt jag inte kan förklara med ord. En brusten själ och ett brustet hjärta vill jag ha bot mot.

Trots detta så har jag ju faktiskt Anna och Frida som lyckas trycka in lite solsken i denna hög full av skit. Som lyckas öppna upp ett hål. Jag är så jävla tacksam över att ni gör det trots att jag är det vrak jag är. Kan inte tacka er tillräckligt. <3 Fan, nu betyder så jävla mycket!!