Konfusion.

Jag funderar på om gråta är det värsta jag vet eller det bästa jag vet. Jag gråter faktiskt väldigt ofta, nästintill varje dag. Det är fruktansvärt skönt att bara få släppa ut allt som ligger och trycker i bröstet men samtidigt blir jag bara så fruktansvärt trött på det ibland. Denna dagen har varit ganska bra, men slutade så dåligt det någonsin kan sluta. Och detta var efter ett samtal med Michel. Har inte så mycket att säga om det här eller över huvud taget faktiskt än till min älskade, underbara mamma som jag kommer ringa direkt när jag vaknar imorgon.

Jag var skitledsen och mådde så jävla dåligt, då försökte jag intala mig själv hur bra jag mådde och hur jag helt spontant kunde bevisa det; jag gjorde fruktsallad med marsansås och bestämde mig för att kolla på en fet actionrulle (S.W.A.T.) och inte nån jävla romantisk gråtarfilm. Jag mår faktiskt inte dåligt, det är inte ett dugg synd om mig. Det finns hundratals miljoner säkert som har det mycket värre än jag, jag har det jävligt bra och ska inte klaga genom att må dåligt.

Nu ska jag lägga mig i min säng, kolla på swat och äta min fruktsallad och somna förhoppningsvis någon gång. Klockan är ju liksom halv tre.

Ni måste lyssna på låten, finns ingen låt jag någonsin älskat som denna låt - och jag kommer aldrig älska någon låt som denna. Det är den första i listan, berg & dalvana.