& valet är ditt.

Visst, jag kommer antagligen stå väntades som en förv'ntansfull barnunge ett tag till, men det kommer inte vara så föralltid. En dag ruttnar till och med jag.
Så under den här tiden är det upp till dig att bestämma vad du vill och jag kommer inte mer än acceptera ditt beslut. Men behandla mig med respekt under denna tiden vi båda är vilseledda så kommer jag behandla dig därefter. Som du behandlar mig kommer jag också behandla dig, hoppas jag. Hoppas jag, hoppas jag.
Många gånger är det svårt, för svårt och jag har ännu inte efter ett och ett halvt år kunnat lista ut varför. Förhoppningsvis hade Anna rätt och då kommer allt det här svåra, gråa försvinna inom en snart framtid. Men tyvärr tror jag inte riktigt att jag tror på hennes teori.


Jag hoppas min nya dagbok ska hjälpa mig, min dagbok jag ska ha med mig vart jag en går. Som jag ska skriva om dig i. för min skull.

Men när jag sitter här med mousse mellan mina fingrar så vet jag också, att trots all min viljekraft, trots alla medel som ska hjälpa mig kommer det här bli den största striden jag någonsin genomgått och jag önskar att jag har tillräckligt med kraft för att klara mig igenom den levande.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0