Konfusion.

Hemma från landet, tråkigt som fan. Har alltid varit och kommer alltid att vara så jävla trött på dom negativa signalerna som bara visar samma sak om och om igen. Det betyder ingenting.  Tack, tack så mycket. Du får mig att må såå braaaaaaa!! Och jag känner verkligen hur jag ser allt, hela min verklighet med ironi. Jag kan nästan skratta åt situationerna nu. Och det gör jag också när skalan tillåter. Jag menar, när man är nera på två är man inte riktigt på humör att skratta, hur fånigt och ironiskt allt än känns.

Men nu, hahahaahhaahahah, fy fan vad tragisk jag är. Jag sitter på mitt arsle och tycker synd om mig själv för att en jävla fitta fick mig kär och tycker att jag är helt oförmögen att ta mig ur den sitsen, lever i det förflutna och min önskan är alltid den samma. Och jag blir alltid isidosatt, för allt mellan ett fucking xbox och "bästa kompisen". Själv är man inte värd en minut av hans dyrbara tid, trots att man antagligen gjort mer än dom viktiga för honom, tillsammans.



Maybe I'm to good for you?


Och med ett skratt ska jag nu somna och hoppas på en LJUSARE framtid! HAHAHAHAHAHAHAHA!